Nyhetspodden

Det började som Gen Z-protester och en rörelse mot det politiska styret i Serbien. Nu har den så kallade Studentlistan vunnit absolut majoritet i parlamentsvalet, och landet ser ett maktskifte. Men frågan är om de protesterande unga kommer kunna leda Serbien. Fanny Wallberg, samordnare vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet i Sverige, är gäst i dagens avsnitt av Nyhetspodden. Enligt henne är det inte alls så självklart att de unga på Studentlistan kommer kunna förändra Serbien. Hon pekar på att det finns tre stora utmaningar. Dels har det gamla maktpartiet fortfarande djupa rötter i myndigheter och medier, dels har väljarna enorma förväntningar på Studentlistan och dels så finns den inre spänningar kring bland annat frågor om relationen till Ryssland och EU. Och så kvarstår frågan: kommer landets tidigare ledare, Aleksandar Vučić, att ge upp makten eller försöka göra en politisk comeback?

Just nu pågår en rättstvist om Tung tung tung sahur, en AI-genererad trästock med armar och ben och en träklubba i handen. Tvisten är mellan ett företag som representerar figurens skapare, och företaget bakom spelet Roblox. Fallet är ändå svårt, eftersom Tung tung tung sahur, eller Triple T, är genererad med AI. Ännu finns det inga prejudikat i rättsfrågor om AI-genererat material, och vem som egentligen äger det. Nyhetspodden gästas av Johan Axhamn, docent vid Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet. Han reder ut varför frågor om upphovsrätt blir särskilt svåra då det kommer till AI-material, och hur juridiken egentligen hänger med då det kommer till saker skapat av en människa, men med artificiell intelligens.

President Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre chockerade världen genom att ringa upp Rysslands president Vladimir Putin i tisdags. Det här är första gången europeiska ledare pratar med Putin på en lång tid. Andra nordiska ledare verkar ungefär lika förvånade som resten av världen. Det är oklart om Sverige och Danmark visste om telefonsamtalet på förhand, men en sak är säker: de är inte nöjda. Så varför ringde Stubb och Støre Putin över huvud taget – och varför nu? Är det Europa eller Ryssland som vinner på att vi återknyter kontakten, eller kliver vi rakt in i Putins fälla? Rysslandsexperten Hanna Smith gästar Nyhetspodden för att ge sin analys av samtalet.

Fusk, AI-fejk, lögner och desinformation snurrar runt på många sociala medier i dag. Ett konkret exempel är material som spridits efter kravallerna i Frankrike de senaste veckorna, där mycket helt enkelt är lögn. Allt fler seriösa medier, också Yle, har därför bildat egna verifieringsteam för att sålla i strömmen av skräp och ta reda på vad som faktiskt har hänt och inte hänt. Men hur ska vi värja oss och genomskåda bluffarna? Nyhetspodden gästas av Saga Mannila från Yles verifieringsteam.

Nästa vecka röstar amerikanerna in ledamöter i kongressen. Demokraterna har allt att vinna, och republikanernas största utmaning kan vara Donald Trump själv. Svenska Yles USA-korrespondent Josefin Flemmich säger att demokraterna har en god chans att vinna. Men partiet slåss med ett svagt varumärke och en identitetskris. Republikanerna har oddsen emot sig, för presidentens parti brukar inte vinna mellanårsvalet. Trumpadministrationen får inte bukt med levnadskostnaderna, och Magarörelsens anhängare är dåliga på att rösta när Trump inte finns på valsedeln. Så hur kommer det här valet egentligen sluta? Om demokraterna vinner, finns det en risk att Donald Trump ifrågasätter resultatet?

På tisdag ordnas det första parlamentsvalet i Israel sedan Hamas attack den 7 oktober 2023, men frågan är om valresultatet alls påverkar landets framtid. I terrorattacken i oktober 2023 dödades ungefär 1 200 människor och 251 togs som gisslan. Efter det började Israel följa en ny säkerhetsdoktrin och inledde ett krig i Gaza, där över 70 000 människor dödats. Sen dess har Israel också anfallit både Libanon och Iran. Fredrik Meiton, Mellanösternchef vid Utrikespolitiska institutet i Sverige, gästar Nyhetspodden och analyserar vilket Israel det är som går till val nu, vad som kan förändras i och med valet, och vad som kommer bestå i den israeliska politiken.

Under Vladimir Putins tid som president har den ryska generalstaben gått från att ha varit en bångstyrig, självständig aktör till att bli helt kontrollerad av de politiska ledarna. Men vem får vara med och bestämma om Rysslands militär? Oscar Jonsson har forskat i den ryska militära eliten i fjorton år, och nyligen publicerat boken Den ryska generalstaben. I dagens avsnitt av Nyhetspodden berättar Oscar Jonsson hur dagens ryska generalstab skiljer sig från de västerländska. Organisationen påminner om den sovjettida, med kontroll ner till den allra lägsta nivån. Redan 2014 sa Vladimir Putin att Kreml skulle kunna ta Kyijv på två veckor. Så hur kommer det sig att Ryssland var så dåligt förberett på anfallskriget mot Ukraina, med ett så strömlinjeformat system?

Några veckor efter de glada nyheterna om Googles 13 miljarder euros investeringar i nya datacenter i Finland, visade det sig att Google har låtit hugga ner en massa skog i Muhos och Kajana utan de tillstånd som behövs. Nyligen kunde Svenska Yle avslöja att Google också misstänks för att ha förstört känslig skog i trakten av Fredrikshamn. Det gäller skog som ingår i flygekorrens habitat. Inom Europa finns flygekorren bara i Estland och Finland, så den omfattas av EU:s särskilda skydd. Vad har alltså hänt i Fredrikshamn, och hur ska det gå framledes då Google och andra bolag bygger allt fler datacenter i Finland? Svenska Yles reporter Heidi Herrmann gästar Nyhetspodden för att berätta mer.

Stora arbetsgivare som Tieto, Fennia och OP Pohjola skriver om sina policyer när det gäller distansarbete. Det verkar bli mer och mer typiskt att arbetstagare ska spendera en viss del av sin arbetstid på kontoret. Betyder det här att guldåldern för distansarbete, som började under pandemin, är över? Sara Lindström är forskningschef vid arbetspensionsbolaget Ilmarinen. Hon berättar att studier visar både för- och nackdelar med distansarbete. Men en överhängande faktor som bidrar till välmående på jobbet är autonomi. Det är alltså viktigt att arbetstagare hörs i beslut som gäller deras arbete. Vad ligger bakom företagens beslut att gå tillbaka till kontorsjobb? Vad är egentligen bättre för välmåendet och produktiviteten? De här frågorna svarar Sara Lindström på i Nyhetspodden.

Ifall unga röstade mer aktivt, så kunde de avgöra nästa val. Det slår en färsk undersökning fast. Men varför är det så att unga inte röstar lika aktivt som äldre väljare? Venla Hannuksela är forskardoktor vid Tammerfors universitet och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, och hon gästar Nyhetspodden för att ge sin syn på frågan. Hon har forskat specifikt i unga finlandssvenskars förtroende till politiken, som visat sig vara större än finskspråkigas. Enligt henne beror det låga valdeltagandet bland unga på en känsla av att det inte finns lämpliga kandidater som bryr sig om de sakerna som unga bryr sig om. Så vad borde partierna tänka på för att locka unga väljare, och vad finns det som motiverar unga att gå och rösta?

En lösning på den finska ekonomins problem som presenterats nyligen är: Vi borde jobba tills vi är 70, och först efter det gå i pension! Men är det verkligen en lösning som fungerar? Många oroar sig i dag för sina framtida pensioner och när vi över huvud taget får gå i pension. Men den höjda pensionsåldern är egentligen inte någon ny uppfinning. Patrik Schauman, ekonomireporter på Svenska Yle, gästar det här avsnittet av Nyhetspodden, och berättar att det nya förslaget på pensionsålder egentligen inte är något nytt. Det nya är att man vill försnabba övergången till den högre åldern för pension. Han kommer dessutom med lugnande besked: Det finns just nu över 300 miljarder euro i pensionsföretagens fonder och aktier. Pensionssystemet mår alltså bra, trots att många oroar sig för den egna framtida pensionen.

Efter att Sannfinländarna åkte på busstur till östra Helsingfors spreds ett videoklipp på sociala medier. I klippet berättar Sini Laine, sannfinländsk ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige, att gruppen inte fick stiga av bussen vid köpcentret Puhos på grund av ett säkerhetshot. Vad det här hotet grundar sig på, eller vem som gjort bedömningen, är nu i efterhand oklart. Videon fick ändå fart, och har nu långt över 2000 kommentarer på Facebook. Jesper Eklund, doktorand i statsvetenskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, forskar i populistisk kommunikation. Han gästar dagens avsnitt av Nyhetspodden för att reda ut vad som kan ligga bakom det här videoklippet. Han förklarar också mer om begreppet ”decline porn”, som används på sociala medier för att beskriva videor där västerländska städer påstås förfalla på grund av invandring. Vem är det som gör sådana här videor, och vad är målet med dem?

Det verkar ha hänt både det ena och det andra, då sändebud från Ryssland, Ukraina och USA möttes i slutet av förra veckan för att diskutera en fredsplan. I det här avsnittet reder Maya och Alexander ut vad som egentligen skedde. Allt började med förhandlingar mellan representanterna från Ukraina och Ryssland, under ledning av Steve Witkoff och Jared Kushner från USA. Samtidigt meddelade Vladimir Putin att någon omedelbar fred inte kommer på fråga, och Donald Trump att USA köper diesel från Ryssland. Dessutom uppmanade Trump Ukraina att välja en ny president, något Ukrainas nuvarande president Volodymyr Zelenskyj sade att är möjligt ifall Ryssland går med på en 60 dagar lång vapenvila. Och inte nog med det, Donald Trump verkar ha utlyst ett ”energieldupphör” mellan Ryssland och Ukraina, något som ingendera parterna har sagt att de gått med på. Så, vad allt hände egentligen under helgen? Nyhetspoddens Maya Nordman och Alexander Beijar förklarar och reder ut. Avsnittet är inspelat på måndag (12.10) vid lunchtid, och utgår från den information som fanns vid det tillfället.

Tio år efter MeToo-rörelsen så skakas USA igen. Den här gången är det toppuniversitetet Cornell som är i blåsväder. Den anonyma ”Jane Doe” har väckt åtal mot sju män, och universitetet, för en gruppvåldtäkt som misstänks ha skett år 2024. Nyhetspodden gästas i det här avsnittet av Svenska Yles USA-korrespondent Josefin Flemmich, som själv besökt universitetet och talat med både studerande och personal där. Hon berättar hur det hela fick sin början, hur stämningarna på Cornells campusområde var då hon var där men också hur en professor sagt åt henne att fallet ”Jane Doe”, inte är det första av sitt slag.

Franska skolelever har tagit sig ut på gatorna för att protestera mot att klasserna är för stora, lärarna för få och byggnaderna dåliga. Protesterna har till stor del varit fredliga, men på sociala medier sprids våldsamma klipp. Skolor har vandaliserats och polisen anklagas för övervåld. På samma gång närmar det sig presidentval i Frankrike. Den sittande presidenten, Emmanuel Macron får inte ställa upp igen, och om han gjorde det skulle han troligen inte vinna. Jennifer Paterson, frilansande journalist i Frankrike, tror att både extremhögern, där Marine Le Pen är ledaren, och extremvänstern kan utnyttja skolprotesterna i det kommande valet. I dagens avsnitt berättar Jennifer Paterson om de franska skolprotesterna som fått 250 000 fransmän, barn och vuxna, att engagera sig.

87-åriga Maricarmen Abascal vräktes efter att ha bott i sin lägenhet i över 70 år. Sedan dess har Spaniens gator fyllts med människor som protesterar mot den spanska bostadskrisen. Eftersom hyresvärdar tjänar mer på att hyra ut sina lägenheter till turister har hyrorna på spanska bostäder blivit för höga för vanliga medborgare. Unga har inte råd att flytta hemifrån trots att de jobbar och äldre vräks när pensionen inte räcker till hyreshöjningarna. Ami Lassila, frilansande journalist i Spanien, gästar Nyhetspodden för att förklara vad de stora protesterna handlar om, och hur det kan tänkas gå i det nyval som den spanska premiärministern Pedro Sánchez nu har utlyst.

Under helgen attackerades broar i Ukrainas huvudstad Kyjiv flera gånger. Det här påverkar ukrainarnas vardag märkbart, då broarna är viktiga för trafiken. Utrikesreporter Dan Helenius, som nyligen kommit hem från en reportageresa till Ukraina, berättar att Ukraina gör framgångar vid fronten. Men i storstäderna, där livet tidigare fortsatt som förr, börjar de ryska attackerna nu påverka vardagen allt mer. Dessutom börjar situationen för den tidigare utbredda ukrainska spannmålsindustrin bli katastrofal. När Ryssland attackerar mål i Svarta havet blir spannmålet nästan omöjligt att exportera, samtidigt som bönderna inte har rum att förvara sin skörd. Kan det här orsaka högre matpriser för oss, och vad ska Ukraina göra när vintern närmar sig, och de ryska attackerna riktar in sig på energiförsörjningen?

Regeringsprogrammet lovade en ny självstyrelselag för Åland. Det var goda nyheter för Åland, som har jobbat för en ny självstyrelselag i 15 år. Men tiden börjar ändå rinna ut, då riksdagen borde få lagförslaget inom oktober för att hinna behandla det. Den gamla lagen är över 30 år gammal. Efter att den trädde i kraft har Finland gått med i både EU och Nato, och vi har fått en ny grundlag. En uppdatering är alltså på sin plats, anser både Åland och Finland. Så var och varför dröjer lagförslaget om ett uppdaterat självstyre för Åland? Johan Ehn, Ålands representant i Helsingfors, gästar Nyhetspodden för att förklara.

Det finns en låg, men växande risk, för att Ryssland kunde genomföra militära angrepp mot ett Natoland. Det varnar den danska underrättelsetjänsten för i en färsk rapport. I rapporten målas flera skräckscenarier upp, allt från operationer med ”små gröna män” till direkta attacker. Men, hur orolig behöver man bli för det här? Dagens avsnitt av Nyhetspodden gästas av Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare vid Mannheimer-Swartling och tidigare militärstrateg vid svenska Försvarshögskolan. Han säger att Ryssland medvetet tänjer på gränserna i det så kallade hybridkriget. Det får oss att vänja oss vid något ”nytt normalläge”, med allt grövre övertramp, utan att vi märker att gränsen för vad man får och inte får göra flyttas.

Socialdemokraternas Magdalena Andersson fick det ärofyllda uppdraget att bilda regering i Sverige efter riksdagsvalet för ett par månader sedan. Men nu har hon gett upp, och analytikerna ifrågasätter om hon ens gav det ett ärligt försök. Vänsterpartiet ställde sig bakom Moderaternas Andreas Norlén när riksdagens talman skulle utses. Andersson påstår att hennes steg tillbaka beror på Vänsterpartiets samröre med Moderaterna, men Svenska Yles Nordenkorrespondent Magnus Swanljung ser utspelet för vad det är: ett försök att pressa Vänsterpartiet. Han berättar att Andersson räknar med att Ulf Kristersson nu ska ta över uppdraget, och misslyckas. Det här hoppas Socialdemokraterna ska tvinga Vänsterpartiet och Centern att samarbeta i en rödgrön regering.

Länge trodde vi att digitaliseringen var den enda rätta vägen att gå, och i föreläsningssalar vid universitet byttes böckerna ut mot digitala studiemedel och datorer. Samtidigt så har mångas koncentration blivit sämre. Hänger det här ihop? Vid Åbo Akademi tar en del lektorer därför i med nya tag för att förbättra studenternas inlärning – man backar bandet, och förbjuder datorer på sina föreläsningar. Psykologistuderande vid ÅA ska numera använda papper och penna istället för en laptop, då de gör anteckningar på vissa föreläsningar. Men är det skärmen som är skurken, då vi människor inte längre kan koncentrera oss? Hur ska vi göra för att lära oss saker på riktigt, och också komma ihåg det vi lär oss? Mira Karrasch, äldre universitetslektor i psykologi vid ÅA, är en av dem som har infört laptopförbud på sina föreläsningar. Hon gästar dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Prinsessan Diana gick bort i en bilolycka för snart trettio år sedan. Nu river hennes bror, earl Charles Spencer upp gamla sår i sin nya bok. Allmänheten höll ett agg mot kung Charles och hans fru Camilla efter Dianas död. Nu, när han är kung, finns en viss respekt för honom, säger Svenska Dagbladets korrespondent i Storbritannien Charlotta Buxton. Kan de upprivna såren orsaka en hatstorm mot kungaparet, eller är allt glömt och förlåtet?

Svenska Yle kunde nyligen berätta om bråk inom regeringen, gällande ett lagförslag om förhöjda avgifter för vissa aborter. Men vad handlade egentligen det hela om? Kristdemokraterna krävde att abort som kräver kirurgiska ingrepp fortsättningsvis måste kosta. Svenska folkpartiet sa nej och det tog nästan två veckor att nå en lösning. Det berättar källor med insyn i förhandlingarna som Svenska Yle har talat med. Efter det har debatten gått het, och oppositionen anklagar regeringen för att angripa kvinnors rättigheter. Så vad är det riktigt som stämmer, hur har förhandlingarna gått till, och varför ska vissa aborter kosta mer än andra? Svenska Yles grävande reporter Annvi Gardberg öppnar upp frågan i dagens Nyhetspodd.

Under helgen gick ryssarna till vallokalen. Eller åtminstone en del av dem. Resultatet blev ett ännu större stöd för Vladimir Putins parti, Enade Ryssland. Men hur rättvist var valet? Svenska Yles Rysslandsreporter Anders Mård besökte nyligen Nyhetspodden och berättade om oppositionspartiet som inte ens fick vara med på valsedeln. I dag är Anders tillbaka i podden och förklarar resultatet. Han berättar att Putin ser valdeltagandet som ett stöd för anfallskriget mot Ukraina. Nu, med det ryska folkets mandat, går det rykten om en större mobilisering. Varför håller man ens val i Ryssland, då resultaten ändå är fastställda? Och vad tycker ryssarna egentligen om styret?

Kanada har börjat tuffa till sig mot USA. Kanadensarnas irritation över Donald Trumps retorik, handelskrig och tullhot, har fått Kanada att söka nya vänner och handelspartners. En av dem är EU. EU är stormförtjust, så nu ska Kanada bli ”associerad” EU-medlem, som kommissionsordförande Ursula von der Leyen kallar det. Men hur gick det till, och hur kan Kanada, som ligger på andra sidan Atlanten, plötsligt gå med i EU? Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu analyserar EU:s och Kanadas varma relation i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Propalestinska hiphopartisten Macklemore blev knuffad från världsstjärnan Ed Sheerans turné häromveckan. Orsaken? De amerikanska arenaägarna tolererar inte Macklemore åsikter. Det här ledde till ramaskri, både bland allmänheten och i Ed Sheerans team. Nu står superstjärnan utan förband, eller ens ett band att kompa musiken, mitt i en USA-turné. Ed Sheerans svar på kritiken är att han vill förbli neutral, och att han inte rår för arrangörens beslut att kicka Macklemore. Simon Karlsson, kulturredaktör vid Svenska Yle, säger att musiker alltid har varit politiska. Det som är nytt är att vi kräver aktiva ställningstaganden från kändisar. Macklemore blir utan jobb på grund av sina åsikter, Ed Sheeran blir hatad för att han inte har några. Hur ska kändisar navigera det här dilemmat?

I måndags skrev utrikesminister Elina Valtonen under ett samarbete mellan Finland och Frankrike kring de franska kärnvapnen. Är det här sund upprustning eller en onödig eskalation? Albert Weckman, som forskar i säkerhetspolitik vid Åbo Akademi, säger att samarbetet både är en signal österut och västerut. Det fungerar som avskräckning mot Ryssland, och till USA säger det att vi är redo att ta mer ansvar för vårt eget försvar. Kan samarbetet göra att Ryssland känner sig hotat? Vad betyder samarbetet konkret? Allt snack om kärnvapenparaplyer och avskräckning börjar likna en tid före Berlinmurens fall – närmar vi oss kalla kriget 2.0?

Gös, renfilé och hjortron, samt flygplan och äkta ruska – det bjöds det på då vår statsminister Petteri Orpo bjöd EU-toppar till Rovaniemi för ett toppmöte om Arktis. Det ryska hotet gör att Finland nu gör allt för att få upp Arktis på EU:s agenda. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget är i startgroparna och unionens nya arktiska strategi ska publiceras i oktober. Så hur väl lyckades Finland nu öppna ögonen på sina EU-kolleger? Hur nöjd kan statsminister Orpo vara med mötet? Svenska Yles reporter Daniel Olin analyserar EU:s arktiska toppmöte i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Det kan bli ett klirr i kassan för Finland när Google satsar 13 miljarder euro på för att bygga datacenter. Samtidigt sluter Google och Fortum ett 22 år långt kontrakt om el från kärnkraftsverket i Lovisa. Det är inte första gången techjättar vill bygga datacenter i Finland – men är det en bra eller dålig sak för Finland? Varför vill Google satsa sina miljarder just här? Och hur går EU:s strategi för att minska beroendet av de amerikanska techjättarna ihop med att datacentren byggs i Finland? I Nyhetspodden analyserar, Jerker Björkqvist som är ämnesansvarig för informationsteknologi vid Åbo Akademi, den senaste stora nyheten på teknologifronten.

Då resultaten i den senaste Pisaundersökningen presenterades förra veckan bjöd de på blandade känslor för oss finländare. Dels så ligger finländska 15-åringars kunskaper över medeltalet, men dels så har kunskaperna fortsatt sjunka. Så, hur ska man egentligen tolka det här? Ska vi vara stolta över att våra ungdomar är bättre än genomsnittet, eller oroade över att trenden fortsatt peka neråt år efter år? Nyhetspodden gästas i dag av Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, som säger att Pisaresultaten inte är allt. Sahlström understryker att Pisaundersökningen bara utreder hur bra eller dåligt det går för eleverna, inte varför det går som det går.

Det är valfeber och valspurt i vårt närmaste grannland Sverige, inför riksdagsvalet på söndag. Den svenska valrörelsen har kallats både dåsig och ful, men är nu inne på slutrakan och börjar bli spännande på allvar. Så vad är det för ett Sverige som nu går till val? Hur djupt delat är landet? Vad vill svenskarna förändra, och vad heter nästa svenska statsminister? Svenska Yles Nordenkorrespondent Magnus Swanljung ger sin analys i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

AI-agenter blir allt vanligare. De kan ta fram information och göra uppgifter som människor ber om. Men de kan också hallucinera, bluffa, ljuga och stjäla. Särskilt när pressen ökar har det visat sig att AI struntar i de etiska reglerna som den har tränats med. Så vems är ansvaret när AI gör olagligheter eller beter sig omoraliskt? Kan någon ställas till svars? Och har vi fastnat i en fälla, där AI-attacker bara kan bekämpas med mera AI? Svenska Yles journalist Niklas Fagerström, som är specialiserad på vetenskap och teknologi, öppnar upp ämnet i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

När befolkningen i Sachsen-Anhalt i Tyskland gick till valurnorna i söndags hade experter redan förutspått resultatet, och de hade rätt. Högerextrema Alternative für Deutschland (AFD) fick nästan 44 procent av rösterna. Hur kan extremhögern vara ett så attraktivt alternativ, med tanke på Tysklands mörka historia? Johnny Sjöblom, Svenska Yles medarbetare i Tyskland, säger att partiet länge signalerat att andra världskriget är en liten, smutsig fläck i en lång, mäktig historia för Tyskland. Vad är det som AFD erbjuder de tyska väljarna – och kan de hålla sina löften? Kan kommande delstatsval i Tyskland ge liknande resultat? Johnny Sjöblom besvarar frågorna i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Äntligen positiva nyheter om den finländska ekonomin, som stampat på ställe så länge! Det finns nämligen tecken på ekonomisk tillväxt. I alla fall enligt regeringen. Regeringen Orpo presenterade förra veckan sitt sista budgetförslag, för den här mandatperioden i alla fall. Signalerna var tydliga när partiledarna kramade om varandra: den här regeringen har räddat Finlands ekonomi. Men oppositionen håller inte med, och anklagar regeringen för att hålla mellanår i spartalkot. Vem ska man egentligen tro på? Och hur snart kan det abstrakta begreppet tillväxt ha en inverkan på den mycket mer konkreta arbetslösheten? Heidi Schauman, forskningschef på Danske Bank, besvarar de här frågorna i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

En 16-åring elchockad i Nykarleby, en 15-åring prejad av vägen i Tusby. För några veckor sedan dog en man i 50-årsåldern med funktionsnedsättning när en polis hade använt ett elchockvapen på honom. Sommaren har varit fylld med otäcka rubriker om polisen. Stämmer det att användningen av maktmedel ökar bland poliser? När är det okej för en polis att till exempel använda elchockvapen? Och lider vår tillit till polisen, när sådana här rubriker florerar? Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet säger i Nyhetspodden att vi inte borde dra några slutsatser på basis av några enstaka fall. Men en sak är säker: tilliten till polisen är en grundpelare i den finska rättsstaten.

Dagens krigföring är något helt annat än vad den var för hundra år sedan, eller ens tio. Kriget i Ukraina möjliggör testande av ny teknologi, och till ny teknologi hör också AI. Redan nu används olika AI-system i krig. Det sägs att en människa hela tiden behöver vara ”i loopen”, det vill säga göra slutliga beslut och ta ansvar för handlingen. Men det finns en möjlighet att AI i framtiden får en mer självständig roll i krigföring. Gustaf Antell, journalist med fokus på säkerhetspolitik, säger att vi inte har tillräckligt med regler för hur vi implementerar AI i krigföring. Vem är till exempel ansvarig om AI gör ett dödligt misstag? Det reder vi ut i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Kritiserar du Israel stämplas du som någon som stödjer Hamas. Kritiserar du Hamas, stämplas du som medskyldig till Israels agerande. Konflikten mellan Israel och Palestina har blivit nästan omöjlig att diskutera. Sedan Hamas attack den 7 oktober 2023 har debatten blivit ännu mer polariserad. Både Israels och Palestinas flaggor syns i demonstrationer och på sociala medier, men många vågar inte ge sig in i diskussionen. Varför har just den här konflikten blivit så laddad i västvärlden? Och hur ska vi kunna diskutera den utan att hamna i gräl? Nyhetspodden gästas av Karin Creutz, forskare och universitetslärare i sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, som förklarar varför konflikten berör vår egen identitet så djupt.

På fredag morgon drog kung Harald av Norge sitt sista andetag och i samma stund blev Haakon kung. Mottot “Alt for Norge" går i arv, men behåller det nya kungaparet norrmännens stöd? Kung Haakon VIII har kanske inga personliga skandaler, men hans fru, den nya drottningen Mette-Marit har skapat utmaningar för kungahusets PR-avdelning. Mette-Marits son, Marius Borg-Høiby sitter i fängelse för bland annat misshandel och våldtäkt. Tidigare i år kom det fram att Mette-Marit hade en vänskaplig relation med sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Hur ser stödet för den norska kungafamiljen – speciellt det nya kungaparet – när Harald, hela Norges morfar, inte längre finns? Nyhetspodden reder ut.

Ukraina firade sin 35:e självständighetsdag i måndags, samtidigt som landet fortsätter försvara sig mot Rysslands anfall. Men det är inte bara det ryska kriget som skakar landet. Det är flera år sedan Ukraina senast ordnat både parlamentsval och presidentval, och parlamentsledamöterna blir bara färre då många politiker strider i kriget eller har börjat jobba inom militären. Missnöjet med president Volodymyr Zelenskyj växer då han än en gång har möblerat om i regeringen. Den här gången fick den populära försvarsministern Mychajlo Fedorov gå, och nu spekuleras det ifall han blev utbytt på grund av att han riskerade att utmana presidenten. Utrikesredaktör Dan Helenius gästar Nyhetspodden för att analysera hur Ukraina egentligen mår, om landet kan ta sig ur historien med korruption och om Fedorov kan vara nästa stora oppositionsledare.

Välfärdsområdena fick nästan 400 miljoner euro från EU för att utveckla nya verksamhetsmodeller. En majoritet av dessa är e-tjänster. Men är digitalisering av vård automatiskt bättre – och billigare? Linda Estman är sjukskötare och professor i vårdvetenskap vid universitetet i Stavanger. Hon säger att digitalisering inte är ett mål utan ett verktyg vi kan använda för att få mer likvärdig, lättillgänglig, effektiv och ekonomisk vård. Men är det okej att till exempel vårdbedömning sköts via en chatt, när en del av vår befolkning inte använder varken dator eller smarttelefon? Hur kan vi ta med oss äldre och personer med funktionsnedsättning, när vi brakar framåt mot en allt mer digital värld?

På måndag kväll röstade Kaskö stadsfullmäktige för en utredning om en sammanslagning med Närpes. Ärendet har varit på tapeten länge, men Kasköborna har aldrig visat en så här tydlig signal för en kommunfusion tidigare. Det är över tio år sedan Finland såg en våg av kommunsammanslagningar senast. Men i dagens avsnitt av Nyhetspodden förutspår Siv Sandberg att nästa är på kommande under nästa regeringsperiod. Varför är kommunsammanslagningar ett så känsligt debattämne? Är det problematiskt om antalet kommuner i Finland minskar – och vem vinner i en kommunfusion?

Budskapet kommer från flera källor: din elräkning kan stiga i vinter, eller redan i höst. Prishöjningen beror bland annat på det stängda Hormuzsundet som i sin tur påverkar Europas gasreserv, samt olje- och bensinpriser. Hans-Alexander Öst, vd för Vasa elektriska försäljning, säger att det som påverkar dina elpriser beror på hurdant avtal du har. Ett fast pris påverkas av världshändelser. Ett rörligt elpris beror till stor del på vädret, eftersom en stor del av elen i Finland faktiskt kommer från vindkraft? Ett hurdant elavtal väljer Hans-Alexander Öst själv, och vad ska du tänka på när du väljer avtal? Finns det en risk att vi står inför en liknande elbrist som vi hade 2022, när Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina?

Känner du att du inte har hängt med i nyheterna under semestern? Ingen fara, vi hjälper dig att spräcka semesterbubblan och få koll på vad som hänt under sommaren! Varför simmade 60 000 människor över från Marocko till spanska Ceuta? Har något förändrats i det ryska anfallskriget mot Ukraina? Blev det fred i Mellanöstern? Och varför anklagades statsminister Petteri Orpo för korruption. I dagens avsnitt av Nyhetspodden går Maya och Alexander igenom de viktigaste nyhetshändelserna från sommaren, och förklarar vad som har hänt i världen medan du varit på semester.

Relationen mellan USA och Kuba har länge varit spänd men under 2026 har situationen förvärrats, i alla fall för den kubanska befolkningen. USA skärpte i januari sin blockad mot Kuba som nu lider av bränslebrist. Som en följd av det räcker inte elen till och befolkningen har fått hantera återkommande strömavbrott. Vad försöker USA uppnå med sin blockad, hur har det här hanterats av den kubanska regeringen och hur påverkas befolkningen? Det diskuteras i dagens avsnitt tillsammans med Håkan Karlsson, professor i arkeologi.

I Vasa är var femte person du möter på gatan en studerande. Ändå brottas staden med brist på studentbostäder. Hur kunde det bli så här? Cilla Dalkvist, reporter på Yle Österbotten, säger att antalet förstaårsstuderande i Vasa stiger varje år. När efterfrågan blir större stiger hyrorna, och de förmånliga studentbostäderna har långa köer. Men, kan inte studerande nöja sig med en delad bostad, eller en bostad utanför kärncentrum? Det är sant att studerande allt oftare söker sig till enrummare i stället för delade lägenheter, men att söka rumskamrat är inte alltid problemfritt. Att bo utanför centrum är inte heller en enkel sak, speciellt om man inte har körkort. Hur kunde en studiestad få för få studentbostäder? Finns det någon lösning på problemet, och hur spelar korttidsuthyrningar på till exempel Airbnb in?