Europapodden

Marken gungar under fötterna på ett av de mäktigaste partierna i Europa. Varför har väljarna tappat tron på de tyska kristdemokraterna och vad innebär det för EU? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit en minst sagt motig höst för de tyska kristdemokraterna, CDU. Ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, Afd, tog hem en storseger i delstaten Sachsen-Anhalt och vänsterpartiet Die Linke vann i huvudstaden Berlin. Och för första gången sedan andra världskriget åkte CDU ur delstatsparlamentet i Mecklenburg Vorpommern. Förbundskansler Friedrich Merz har kallat förlusterna för en ”katastrof”. Hur besvärlig är situationen för det tyska regeringspartiet, kan de vända skutan och varför har de tyska väljarna tröttnat på CDU? Att CDU skakar på hemmaplan ger också svallvågor på kontinenten. De tyska kristdemokraterna har en ledande roll inom EU. Vad innebär det för EU-samarbetet när Friedrich Merz pressas från både den vänstra och den högra kanten? Måste förbundskanslern göra eftergifter i hemlandet som påverkar Tysklands roll i EU och kan försvagat CDU sätta käppar i hjulet för stödet till Ukraina? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Mattias Dellert

Ukraina pressas allt hårdare av ryska attacker, vapenlagren sinar och landet behöver mer pengar. Men Rysslands ”frysta” 210 miljarder euro, släpper EU inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stora EU stödet på 90 miljarder euro till Ukraina blev formellt klart i våras, efter att tidigare gång på gång ha stoppats av Ungerns Viktor Orban. Men pengarna räcker inte, Ukrainas behov är fortsatt enorma och i en ny beräkning som presenterats av Ukrainas finansminister så står Ukraina inför en finaniseringsbrist på 68,2 miljarder euro inför 2027. Betydligt mer än vad man tidigare trott. Och utöver det behövs militärt bistånd på nästan 40 miljarder nästa år. Så varifrån ska pengarna komma! Medverkande : Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent Jakob Hedenskog., Analytiker vid Centrum för Östeuropastudier Programledare Catarina Spåre Gustafsson Producent Lena Bejerot

Grönland. Kanada. NATO. Ryssland. Vad säger de här fyra pusselbitarna om Europas säkerhet just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi börjar med frågan: Har Trump fått Grönland – utan att få Grönland? Och slutar med en betydligt större fråga: Vem ska egentligen bära Europas säkerhet? USA skriver säkerhetsavtal med Danmark och Grönland om ökad militär närvaro på Grönland - och Kanada kliver in i rollen som EU:s första associerade medlem. Säkerhetspolitiskt så händer mycket men vilka förändringar leder detta till? Samtidigt som avtal tecknas på hög nivå så varnar Polen och Tjeckien med kraft för att Putin är redo att trappa upp hybrid krigsföringen. Oron är stark och länderna är allt annat än nöjda med det stöd som EU och NATO erbjuder. Hör Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, Felicia Hassan, Östersjökorrespondent och Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare Catarina Spåre Gustafsson Producent Lena Bejerot

Europapodden analyserar årets linjetal i EU. Hör om de nya löftena och prioriteringarna framåt i ”State of the Union” 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Inga sociala medier för barn under 13 år” ”Vi öppnar dörren för Kanada som en associerad medlem” Det är två av en rad löften och prioriteringar som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i EU:s viktigaste tal på onsdagen. Varje år håller kommissionens ordförande sitt linjetal, där riktningen stakas ut för EU:s framtid. Talet följs med stort intresse och väcker både hyllningar och kritik bland ledamöterna i Europaparlamentet. Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg, och EU-reporter Ci Holmgren om de viktigaste punkterna i talet – och om hur von der Leyens många löften ska bli verklighet. Analysen gjordes direkt efter linjetalet den 16 september, som en del av Europapoddens direktsändning av talet. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Teknik: Liv Frödén

Runt om i Europa växer ivern att vilja förbjuda och reglera sociala medier för barn. Nu kliver även EU ut på banan med förslag på åldersgränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrikes president Emmanuel Macron har varit en av de främsta förespråkarna i Europa för att reglera barns tillgång till sociala medier. Förslagen har dock stött på juridisk patrull i Frankrike och Macron har tvingats mjuka upp sin skärmpolitik. Men den franske presidenten är inte ensam. En rad europeiska länder har gått fram med initiativ på området och nu agerar även Bryssel och EU-kommissionen i form av en ”EU Kids act”. Deppiga Pisa-resultat eldar på debatten Den aktuella Pisa-undersökningen som ger en dyster bild över läsförståelsen hos europeiska skolungdomar ger ytterligare bränsle till debatten om skärmar och scrollande. Men vad säger forskningen och hur lätt eller svårt är det att reglera barns sociala medier-användning? En ledtråd finns i Australien där man redan försökt. Hör korrespondent Axel Kronholm om hur ett förbud fungerat där. Vi pratar även om hur Europa ser på det svenska valresultatet och om utlandssvenskarna på kontinenten, vars röster kan bli viktiga i den slutgiltiga rösträkningen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, Ekots teknikreporter. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Axel Kronholm, korrespondent i Bangkok. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Ljudklipp: SVT, Socialdemokraterna.

Vem är det egentligen som håller i ratten när högernationalistiska AfD växer och förbundskansler Merz tappar greppet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alternativ för Tyskland, AfD:s kammade hem en storseger i delstatsvalet Sachsen-Anhalt i söndags. För första gången sedan andra världskriget är ett högernationalistiskt parti nära att bilda delstatsregering. AfD har medvind och är numera Tysklands största parti, enligt flera opinionsundersökningar. Men partiet jobbar samtidigt i stark motvind. De statsbärande partierna vägrar samarbeta med partiet, och det finns en brandvägg som exkluderar AfD från politiskt samarbete. Utöver det klassas partiet av säkerhetstjänsten i Sachsen-Anhalt som högerextremt. Så vad är det många väljare då lockas av och hur spelar förbundskansler Merz och hans Kristdemokratiska CDU in i valutgången? Medverkande : Andreas Liljeheden , Brysselkorrespondent och Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent Programledare Catarina Spåre Gustafsson Producent Lena Bejerot

Hur klarar Europas livsmedelsförsörjning ett klimat där torka och extremväder återkommer år efter år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrike har just genomlevt den varmaste sommaren sedan mätningarna började. Sommaren har kantats av stora bränder i både Frankrike och Spanien. Och extremtorkan slår hårt mot jordbruket i många länder, det går som ett bälte av torka genom Frankrike ända bort till Rumänien. Bristen på regn ledde till att vattennivåerna i Rehn och Donau blottade flodernas botten på sina håll, i Ungern fick till exempel kärnkraftverk stängas av på grund av vattenbrist och landets vanligtvis bördiga jordar förvandlades till stora uttorkade fält. I delar av Europa är det nu skördetid, men produktion i till exempel Frankrike är rekordlåg. Bönder i södra och östra Europa är oroade för framtiden och nya grödor testas som klarar värme och torka bättre. Och denna rekordvarma sommar som delar av Europa upplevt kostar EU abnorma belopp, det talas om nivåer som motsvarar hela EU:s tillväxt i år. Ljudfilen har uppdaterats med en rättelse 2/9. Programledare Catharina Spåre Gustafsson Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent Henrik Damberg, Östeuropakorrespondent Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Producent Lena Bejerot

I en tid av historiska utmaningar – hur stadigt står Europa och EU? Och vad rör sig i de europeiska huvudstäderna just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Livepodd från Möt Radiokorrespondenterna på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, 19 augusti 2026. Vi gör nedslag i Bryssel, Paris, Berlin, London och Budapest. Hur enat står Europa i ett läge där utmaningar och kriser avlöser varandra? Hör om makthavarnas sommarsemestrar som vållat debatt, smekmånaden för Storbritanniens nye premiärminister Andy Burnham och supervalåret som väntar i Sydeuropa. Och så avslöjar Milan Djelevic en udda ingrediens i tillvaron som Östereuropakorrespondent. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Milan Djelevic, avgående Östereuropakorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge

Bränder och torka har färgat Europa gult och svart. Och EU:s sammanhållning ställs på prov när över 70 000 migranter strömmar till Ceuta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. RÄTTELSE 27 AUGUSTI 2026 I en tidigare version av det här avsnittet uppgav vi en felaktig uppgift om de över 70 000 migranter som tog sig över gränsen till Ceuta i slutet av juli i år. I avsnittet sades att av dessa så hade samtliga lämnat Ceuta efter tre dagar. Korrekt är att efter tre dagar så befann sig flera tusen av dessa migranter fortfarande i Ceuta. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften. Med värmerekord som avlöst varandra, torka och stora bränder har Europa en utmanande sommarsäsong. Hur påverkar det politiken framåt? Migrationsströmmarna till Ceuta ledde till krismöten och frågan om hur solidariska EU-vännerna egentligen är med varandra. Italiens Meloni och Spaniens Sanchez hamnade i luven på varandra och sammanhållningen inom EU sätts återigen på prov. Ny premiärminister i Storbritannien Även britternas tålamod har satts på prov. Återigen har en ny premiärminister valts in, den sjunde på 10 år. Keir Starmer fick lämna plats för Andrew Burnham som nu har som uppgift att hantera både utbredd torka och ett missnöjt folk. I Europapodden tar vi ett svep över Europa och lyfter fram det som sammanfattar sommaren 2026. Medverkande: Karin Arbsjö, Ekots utsända i Sydeuropa, James Savage, utgivare för nättidingen the Local och Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Paulina Monzón

Fidesz är partiet som varit den nya högerns inspiration och fixstjärna, men som föll från tronen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med Viktor Orbán i spetsen banade Fidesz väg för en ny sorts höger i Europa. Med sitt motstånd mot EU, sin stränga migrationspolitik och nationalism blev partiet den klarast lysande stjärnan för den europeiska ytterhögern. Men Fidesz resa fick ett abrupt slut, då ungrarna med besked röstade bort Fidesz från regeringsmakten våren 2026. Varför blev det så, och hur ser arvet från Fidesz ut? Avsnittet spelades in 21 maj 2026. Medverkande denna vecka: Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Jon Jeppsson Tekniker: Heinz Wennin

AFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alternativ för Tyskland – sätter murar i brand AFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten. Trots att AFD på vissa håll är klassat som högerextremt av myndigheterna har partiet vuxit till landets näst största. För att hålla det från inflytande har övriga partier rest en så kallad brandmur mot AFD och lovat de tyska väljarna att aldrig ha något samröre med partiet. Men håller verkligen brandmuren, eller har AFD i sin strävan mot den yttersta makten i Tyskland redan slagit hål i den? Avsnittet spelades in 27 mars 2026. Medverkande denna vecka: Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent Frederik Bombosch, redaktör på Table Briefings och tidigare redaktör på Berliner Zeitung Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Jon Jeppsson Tekniker: Fabian Begnert

Med politik som ligger höger om höger vill Italiens bröder stöpa om Italien i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med rötter i Italiens post-fascistiska arv är Italiens bröder partiet som överraskade hela Europa när det vann regeringsmakten 2022. Sedan dess har partiledaren Giorgia Meloni stått i världens blickfång när det stormat på den världspolitiska scenen. Vilken roll har hon axlat när det skurit sig mellan USA och Europa? Varför har hon navigerat sig mot mitten inom ramen för europeisk politik, samtidigt som hon driver Italien tvärt åt höger? Avsnittet spelades in 15 april 2026. Medverkande denna vecka: Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Jennifer Wegerup, SVT:s Italienkorrespondent Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Jon Jeppsson Tekniker: Olof Hanson Wallgren

Nationell samling har siktet inställt på Frankrikes högsta ämbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från att vara ett bespottat och utskrattat parti på den yttersta högerkanten, har Nationell samling slagit sig in i den franska politikens centrum. I partiets topp finns kronprinsen, den unge Jordan Bardella och matriarken Marine Le Pen, som tillsammans kämpar för att ta Nationell samling till den absoluta toppen i republiken – presidentposten i Frankrike. Avsnittet spelades in 26 mars 2026. Sen avsnittet spelades in den 26 mars 2026 så har appellationsdomstolen i Paris slagit fast att Marine Le Pen gjort sig skyldig till förskingring av EU-medel. Det tidigare straffet mildrades av domstolen vilket gör att Le Pen är valbar inför presidentvalet i april 2027. Le Pen säger att hon är oskyldig och att hon överklagar domen. Hon har också meddelat att hon kommer att ställa upp som kandidat i presidentvalet. Medverkande denna vecka: Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Jon Jeppsson Tekniker: Brady Juvier

Från marginellt enfrågeparti till landets största. Reform UK är partiet som siktar på 10 Downing Street. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reform UK är Brexit-partiet som slagit in en kil i Storbritanniens cementerade tvåpartisystem och som nu utmanar den politiska ordningen i landet. Hur gick det till när Reform blev Storbritanniens nya oppositionsparti och vad kan det betyda för Europa? Avsnittet spelades in 20 maj 2026. Medverkande denna vecka: Anna-Maja Persson, utrikeskorrespondent på SVT James Savage, chefredaktör på The Local Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Jon Jeppsson Tekniker: Rasmus Allanson

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka. Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa? Irland tar över EU-klubban Irland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland. Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Paulina Monzón

När AI blir geopolitik växer oron för att Europa sitter fast i tjänster som i slutändan kontrolleras från Washington. Och i Frankrike stundar en avgörande dom för Marine Le Pen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa kommer 80 procent av vår digitala infrastruktur och tjänster från annat håll, främst USA. Myndigheter, banker och sjukhus är beroende av teknik som styrs av amerikansk lagstiftning. I juni kom ett EU-lagpaket som skulle bana väg för digital suveränitet men en vecka senare visade USA:s president Donald Trump att han kunde blockera de senaste AI-modellerna för icke-amerikanska medborgare. Har Europa en chans i tech-fajten mot USA, räcker EU:s nya satsningar för att kunna stå på egna digitala ben? Dessutom rapport från Paris inför en kommande politisk vecka i Frankrike, där ett domstolsbesked mot Marine Le Pen kommer att få stor betydelse för vägen mot presidentvalet 2027. Får hon ställa upp för Nationell samlings räkning eller blir det istället protegén Jordan Bardella? Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, teknikreporter. Caroline Pouron, sommarkorrespondent i Sydeuropa. Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Paulina Monzón

Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste hantera flera parallella hot samtidigt. Ett akut säkerhetshot från Ryssland och ovanpå det ett långsiktigt strategiskt och ekonomiskt hot från Kina. Vad behöver EU och Europa göra just nu och vilka blir de starkaste korten framåt? På senare tid har EU skärpt tonen mot Kina och i Europapodden säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) att det behövs åtgärder. Men kommer EU-länderna kunna enas om en Kinalinje? Hör analytiker Kristina Sandklef om risken för ett handelskrig och vad Europa har att sätta emot. Labour-kris i Storbritannien På måndagen kom beskedet att Keir Starmer avgår som premiärminister i Storbritannien. Vem är Andy Burnham som aspirerar på posten och vad händer nu de kommande veckorna? Morgan Johansson (S) kommenterar avgångsbeskedet i Europapodden. Medverkande: Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kristina Sandklef, fristående Kinaanalytiker. James Savage, vd The Local. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister. Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Susanna Martinsson

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU. Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina. Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Lena Bejerot

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter. Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur” I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en ”rysk fälla” varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”. Jakten på en Putinviskare När fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge

På hemmaplan haglar korruptionsanklagelserna mot personer i Sanchez närhet - samtidigt som tusentals spanjorer skanderar på gatorna om hans avgång. Hur länge kommer en av de få socialdemokratiska rösterna i Europa att hålla sig kvar vid makten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spaniens premiärminister Pedro Sanchez utmanar både EU-kollegorna och USA:s president på ett självsäkert sätt. Men på hemmaplan har han kanske inte fog för att vara lika självsäker. För snygg, för slug och för kaxig säger kritikerna. Pedro Sanchez har sagt ett tydligt nej till EU:s stränga migrationspolitik, han var en av de första att högljutt fördöma anfallen mot Iran och sa nej när USA ville använda baser på spansk mark. Och när Natoländerna för snart ett år sedan kom överens om att satsa på försvaret, och att höja försvarsutgifterna till 5 % av BNP - då sa Sanchez återigen nej. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Programledare Catarina Spåre Gustafsson Producent Lena Bejerot

Uppgörelsen om tullarna som gjordes mellan USA och EU för 10 månader sedan hänger på en allt skörare tråd, kommer den skrivas under före 4 juli som det är sagt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är en deal värd - om den bygger på ett handslag mellan Trump och von der Leyen? Den frågan ställer sig många nu. Den där handskakningen verkar ha varit lite halvhjärtad, för ingen av parterna verkar ha hållit sitt löfte. EU har fortfarande inte lagstiftat om dealen, eller slopat sina tullar och Trump å sin sida har hotat med nya tullar. Samtidigt som det knakar i fogarna mellan EU och USA så har en annan relation börjat stärkas, den mellan EU och Kanada. Trots det stora handelutbytet mellan grannländerna USA och Kanada straffade Trump Kanada extra hårt under handelskriget förra året med tullar på upp till 35 procent. Efter det har Kanada börjat spana mot EU och nu undrar många var gränsen går för vilka länder som kan ingå - skulle Kanada kunna bli en del av EU? Medverkande : Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Knut Kainz Rognerud, Ekonomikommentator Kajsa Boglind, tidigare USAkorrespondent Programledare Catharina Spåre Gustafsson Producent Lena Bejerot

Tunga nederlag i en rad lokalval ökar pressen på Storbritanniens premiärminister att avgå. Men Starmer vill klamra sig fast och varnar för kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Keir Starmer pressas efter förra veckans lokalval i Storbritannien och avgångskraven växer nu inom Labour. Samtidigt varnar premiärministern för kaos och maktvakuum om landet skulle stå utan ledare. Trots den interna kritiken från de egna leden meddelar Starmer på tisdagen att han avser fortsätta regera. Från London beskriver Nina Benner stämningsläget och trycket mot premiärministern. Så påverkas Europa av brittiskt tumult När Storbritannien skakas av politiskt tumult igen väcks frågor om samarbetet i Europa och relationen till EU. Andreas Liljeheden i Bryssel går igenom vilka följderna kan bli för relationerna över Engelska kanalen. I Storbritannien ser samtidigt Nigel Farage ut som vinnare i nuläget och hans högerpopulistiska och invandringskritiska parti Reform UK har gått starkt framåt i opinionen de senaste åren. Därmed utmanar Reform UK det brittiska tvåpartisystemet, även om en tänkbar väg till makten för Farage är långt ifrån spikrak. Medverkande: Nina Benner, korrespondent i London. James Savage, chefredaktör The Local. Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Lena Bejerot

Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt? Nytt tullhot kan bli dubbelsmäll Trump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Research: Oskar Sellström

Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Macron, Starmer, Merz och Sanchez möts av finmiddagar och robotshower när kommunistpartiet och Xi Jinping välkomnar dem till Kina. Våren 2026 har europeiska ledare åkt till Peking på löpande band och flera av besöken kommer efter många års uppehåll. Vi synar nya geopolitiska vindar och vad de innebär för Europa. För Europas industrier pressas hårt av kinesisk export när bland annat elbilar, solceller och teknik-komponenter sköljer in över kontinenten. I Tyskland vägs bilindustrins ”Kina-smocka” mot behovet av investeringar när tillväxtprognosen halverades så sent som förra veckan. Frågan blir om Kina ses som problemet eller som en del av lösningen när EU:s industriella överlevnad ska säkras. Systemrival och de-risking EU-kommissionen beskriver sedan ett antal år Kina som en systemrival och driver en ”de-risking-agenda” för att minska beroenden och skydda strategiskt viktiga sektorer. Man hoppas att tullar och industripolitiska verktyg ska bromsa trycket, men den nya osäkerheten kring USA ändrar EU:s kalkyl och gör linjen svårare att hålla ihop. I bakgrunden finns också Kinas stöd till Ryssland och brister i respekt för mänskliga rättigheter. Hur mycket lyfter de europeiska ledarna kritik när röda mattor rullas ut i Peking och ärendet är affärer och investeringar? Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Research: Oskar Sellström

Ryssland vill dra nytta av ett stigande oljepris och risiga fartyg ur skuggflottan trängs i Östersjön. Samtidigt vidtar flera länder tuffare åtgärder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rostiga oljetankers med flaggor från små stater långt bort har blivit vanligare i Östersjön. Felicia Hassan har följt med den estniska marinen ut i Finska viken, där en lång rad tankfartyg ligger på svaj och där även ryska militärbåtar syns patrullera. Uppmärksammade bordningar av misstänkt falskflaggade fartyg i bland annat Belgien och Sverige har under våren prövat juridiken till havs. Nu vill även EU gå längre mot den ryska skuggflottan och EU:s utrikeschef Kaja Kallas talar om att ”ta av sig handskarna”. Men vad mer går att åstadkomma genom utökade sanktioner? Under våren har även ukrainska drönarattacker mot ryska hamnar påverkat skuggflottans utrymme att verka, samtidigt som mer står på spel för Ryssland. Vi frågar oss hur säkerhetsläget i Östersjön kan utvecklas framåt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Bo Torbjörn Ek, säkerhetsreporter Dagens Nyheter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Research: Oskar Sellström

Magyars valseger väcker EU-hopp om ny värme mellan Bryssel och Budapest. Men hur enkelt kommer det gå? Och har Orbán nu gått från förebild till varningssignal för ytterhögern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 17 miljarder euro i frysta EU-medel och en Ukraina-politik som blockerats. Men nu har Ungern valt Europa, säger det ungerska valets vinnare Péter Magyar. Frågan är dock hur rak vägen tillbaka in i EU-värmen kan bli. När gratulationerna landat och segerfesten slocknat reses frågor om vilket förhandlingsspel som väntar. I EU-frågor som rör Ukraina är det oklart hur Magyar kommer agera och Magyar själv kopplar ihop Ukraina-frågorna med Ungerns frysta EU-medel. Samtidigt är inte Viktor Orbáns parti Fidesz helt ute ur leken. I det ungerska samhället har Viktor Orbán skaffat partiet ett starkt fotfäste på många nivåer och även i EU-politiken finns partiet kvar som en spelare. Europas politiska karta ritas om Klart är i alla fall att det europeiska politiska landskapet förändras i och med det historiska maktskiftet i Ungern. Och resultatet skickar en tydlig signal till andra ytterhögerpartier om att stöd från Trump och Putin inte gav raketbränsle i valspurten. Samtidigt, i skuggan av valet i Ungern, väntar också ett annat europeiskt val som kan få geopolitiska konsekvenser – i Bulgarien. Den före detta presidenten Ruman Radev som ligger bäst till att bli Bulgariens näste premiärminister har tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland. Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Research: Oskar Sellström Tekniker: Kim Kellerman

Extrapodd. Péter Magyar knuffar Viktor Orbán från den ungerska tronen efter 16 år. Hör om faktorerna som avgjorde och vad maktskiftet kan betyda för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En epok i Europas moderna historia är över. Så beskriver Daniel Alling det ungerska valresultatet där en portalfigur för den europeiska ytterhögern nu förlorar makten. Hör Sveriges Radios korrespondenter från Budapest med färska analyser av valresultatet och bilder från den historiska valnatten. Efter sexton år vid makten är Viktor Orbáns tid på tronen över. Péter Magyars parti, Tisza, vann en supermajoritet med 138 av parlamentets 199 platser, medan Orbáns Fidesz ihop med sina allianspartier fick 55 mandat. EU-vänliga europeiska ledare gläds åt resultatet och många hyser stora förhoppningar på att Magyar ska stå för en ny Europapolitik. Rättelse 13/4: I den ursprungliga versionen sades att observatörerna som på förhand väckt frågor om valets demokratiska legitimitet kom från bland annat Europeiska rådet. Korrekt är att de kom från Europarådet. Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge

Uppgifter om röstköp, sprängladdningar och EU-läckor till Kreml. Viktor Orbán utmanas på allvar och Bryssel håller andan när Ungern går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val den 12 april och premiärminister Viktor Orbán står inför sin största utmaning på 16 år. Samtidigt har Ungern blivit en geopolitisk kokpunkt där stormakternas intressen sammanfaller i Europa. För Putin finns starka skäl att vilja påverka det ungerska valet och även Trump-administrationen ger sig in i slutspurten när JD Vance besöker Budapest för att backa Orbán. Viktor Orbán vs Péter Magyar Viktor Orbán och hans Fidesz ställs mot utmanaren Peter Magyar, partiledare för mittenhögerpartiet Tisza. Ungernkännaren Anders Blomqvist beskriver hur Orbán förändrat det ungerska samhället i grunden och Östereuropakorrespondent Milan Djelevic berättar vilka frågor som driver de ungerska väljarna. Samtidigt finns utbredd kritik om att valet inte är fritt, utan att påtryckningar och press är en realitet som många ungerska väljare känner av. Röstköp, läckor och desinformation Slutspurten kantas av uppgifter om läckor inifrån EU-möten, rysk påverkan och röstköp. En dokumentär med vittnesmål om hur röster kan köpas för pengar och mutor har skakat valspurten, men avfärdas av Fidesz som smutskastning. Europarådets observatörer varnar samtidigt för en aggressiv valrörelse med vilseledande kampanjer. Hur påverkar allt detta väljarna och valet? Medverkande: Milan Djelevic, Östereuropakorrespondent. Anders Blomqvist, Ungernkännare och historiker vid Högskolan i Dalarna. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Marcus Östlund

Höga energipriser slår hårt mot Europa och finansminister Svantesson varnar om att ransonering inte kan uteslutas om energikrisen blir långvarig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien pressas premiärminister Starmer hårt av energifrågan, oppositionen menar att regeringen istället borde utvinna mer fossilt i ishavet. I Frankrike genomförs stora protester mot höga bensinpriser medan Spanien (som har betydligt bättre statsfinanser än Frankrike) redan valt att subventionera både bensin och höjda elpriser. Norge är en av energikrisens kortsiktiga vinnare men kan Europa räkna med Norges energitillgångar i det långa loppet? Rättelse: I ursprungsversionen av avsnittet uppgavs felaktigt att Spaniens premiärminister Pedro Sanchez sagt att en kilowattimme (kWh) kostade 14 euro i Spanien och mer än 100 euro i Frankrike, Tyskland och Italien i mars. Korrekt är att siffrorna gäller per megawattimme (mWh). Uppgiften har tagits bort den 2:a april 2026. Medverkande: Programledare Catarina Spåre Gustafsson Nina Benner, korrespondent för Storbrittanien och Irland Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS Analysis Producent Lena Bejerot Research Oskar Sellström

Parisa Höglund tipsar om att Det politiska spelet numera släpper två avsnitt i veckan – varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app! Inför riksdagsvalet i höst växlar Sveriges största politikpodd Det politiska spelet upp och släpper två avsnitt i veckan - på tisdagar och torsdagar. Tisdagens avsnitt, där du hör Parisa Höglund tillsammans med Monica Saarinen, hör du bara hos Sveriges Radio, så lyssna i Sveriges Radios app.

Viktor Orbáns blockering av Ukrainastödet irriterar EU, frågan är om Orbán använder EU-konflikten för att försöka vinna det stundande valet i Ungern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val 12 april och allt står på spel för landets premiärminister Viktor Orban, som innehaft posten i hela 16 år. Iinför valet har en infekterad strid om utlovade EU-stödpengar till Ukraina blossat upp. Ungern som tidigare sagt ja till stödpengarna vände tvärt och EU kunde därmed inte ta något beslut på toppmötet i Bryssel som planerat. Orban skyller vändningen på att den ledning som förser Ungern med rysk olja, och som Ryssland bombat sönder, ännu inte lagats. Nu har EU lovat stå för kostnaderna för att laga ledningen, men tills dess att den ryska oljan flödar fritt till Ungern tämker Viktor Orban inte rösta ja till nödlånet på 90 miljarder Euro till Ukraina, som landet så väl behöver. Men om ett par veckor kan Ungern ha en ny premiärminister - så kanske Orban spelat ut sitt sista kort mot EU! Programledare Catarina Spåre Gustafsson Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent Lubna El-Shanti , Ukrainakorrespondent Producent Lena Bejerot

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hoppas att hanteringen av Grönlandskrisen ska säkra en valseger. Men hon utmanas från både höger och vänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valspurten i Danmark går in i slutskede inför valet till Folketinget den 24 mars. Statsminister Mette Frederiksen siktar på en tredje rak valseger och sätter sitt hopp till det opinionslyft som syntes efter Grönlandskrisen i början av året. Stormaktsrivaliteten i Arktis och runt Grönland ger årets valrörelse i Danmark en tydlig geopolitisk fond, även det är inrikespolitiska frågor som dominerar valrörelsen. Så frågan är hur stark ”Trumpeffekten” blir för Frederiksen i slutändan? Partiledarna gör reality-TV Den nuvarande danska mittenregeringen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Venstre i koalition utmanas från både höger och vänster. Höstens lokalval i Köpenhamn blev ett svidande nederlag för Socialdemokraterna och vi frågar oss hur pass ombytliga de danska väljarna är och vilka strategier för att fiska röster som går hem. Under valrörelsen har de 12 partiledarna bland annat låtit sig stängas in på en högskola i 24 timmar för en reality-TV-show, där de syntes laga mat, dricka vin och ha musikquiz tillsammans. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Samuel Larsson, tidigare Danmarkskorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Heinz Wennin

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan. Risken för ny energikris stressar Europa Stoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången. Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent Storbritannien Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Olof Sjöström

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera. Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar Sellström Tekniker: Jacob Lalér

Fyra år med krig har inneburit svåra prövningar för Ukraina och samtidigt förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Mattias Dellert Tekniker: Christian Barter

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Programledare: Catarina Spåre Gustafsson Producent: Therese Rosenvinge Research: Oskar Sellström Tekniker: Jakob Gustavsson

Epstein-filerna har utlöst en lavin som verkar kunna dra med sig allt i sin väg: den norska självbilden, kungligheter och kanske även Keir Starmers karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har avgångskraven mot premiärminister Keir Starmer haglat när skandalen kring den tidigare partikollegan Peter Mandelsons Epstein-kontakter vuxit. Regeringens stabschef och kommunikationschef har avgått men frågan är om det räcker – hur länge kan Starmer klamra sig fast vid sin post? Epsteinstormen drar också in över Norge där både kungahus och utrikesdepartement nu krishanterar. Hör Ekots reporter Trygve Ulriksen Skogseth som den senaste veckan grävt djupt i den enorma mängden Epstein-dokument. Har det värsta från filerna uppdagats eller kan den norska självbilden få ytterligare anledning att skälva? Samtidigt finns exempel på fler europeiska höjdare som dragits in i skandalen, men som hamnat i skuggan när medier riktat sitt främsta sökarljus mot London och Oslo. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter Ekot. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge Ljudklipp: House of Commons, VG, BBC.

Nya mega-avtal med Indien och Latinamerika har pushats över mållinjen. En smart strategi när EU vill stärka sitt geopolitiska inflytande i världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla avtals moder” kallade Ursula von der Leyen EU:s nya uppgörelse med Indien. Det handlar om sänkta tullar, men också utökad samarbete på försvarsområdet. Vad betyder de tätare banden med New Delhi för Europa och varför kom genombrottet just nu? Kan EU påverka Indien bort från Ryssland eller är det en naiv tanke? Även i Latinamerika har EU baxat det historiska handelsavtalet Mercosur över mållinjen. En viktig geopolitisk manöver, men där oro och kritik kvarstår inom unionen. Vi frågar oss om de båda handelsavtalen tillsammans gör Europa och EU starkare och vilka värden EU kanske också måste kompromissa bort. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Stormen Trump har blåst över och Europa blickar återigen mot Ukraina. Kan nya samtal leda till verklig och hållbar fred? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mötet i Davos kom att kretsa kring Trump, Grönland och hot om tullar, istället för att som tänkt om Ukrainas framtid. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade påtaglig ilska mot EU:s ledare för deras oförmåga att få saker gjorda och uppmanade dem att nu agera. Dom USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå på sparlåga men i dagarna framkom att ett avtal med USA om säkerhetsgarantier som ska gälla för Ukraina efter ett krigsavslut, nu kan vara nära, dock kvarstår några avgörande punkter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent Göran von Sydow, statsvetare och chef för SIEPS Svenska institutet för europapolitiska studier Programledare Sharon Jåma Producent Lena Bejerot

Lyssna på The Swedes med Martin Wicklin för nya, och lite oväntade, perspektiv på Sverige. En panel beståendes av internationella korrespondenter och akademiker ger varje vecka omvärldens syn på Sverige, svensk politik och kultur. Lyssna på The Swedes – nya avsnitt kommer varje tisdag i Sveriges Radios app.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Parisa Höglund Producent: Mattias Dellert

Europa försöker samla sig till ett gemensamt svar på president Donald Trumps nya tullhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hoten handlar om höjda tullar mot europeiska länder om inte om inte USA får köpa Grönland. Frankrikes president Macron vill ta i med hårdhandskarna mot Trump medan Tyskland försöker sig på en mjukare linje. Mycket kan stå på spel: Grönland, ekonomiska värden och samarbetet med USA om stödet till Ukraina. I dagens avsnitt medverkar fyra av Sveriges Radios Europakorrespondenter som samlats i Bryssel för att reda ut dessa frågor. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent Nina Benner, Londonkorrespondent Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Programledare: Sharon Jåma Producent: Lena Bejerot

Extrapodd: Kan Danmark och Grönland andas ut efter mötet med USA? Och vad innebär det att Danmark ska öka den militära närvaron på Grönland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmarks och Grönlands utrikesministrar har besökt USA för att diskutera Grönlands status med USA:s utrikesminister samt med vice president JD Vance. Efter mötet upprepade USA:s president Donald Trump att han vill ha ett amerikanskt övertagande av Grönland. Den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen har samtidigt sagt att idéer som inte respekterar Grönländskt självstyre och Danmarks territoriella integritet är oacceptabla. Men, mötet resulterade i att man enades om att bilda en grupp för att undersöka möjligheter till en gemensam lösning. Vad hände egentligen under mötet i Washington DC, spelar Natos agerande någon roll och går det att läsa in något i Lars Løkke Rasmussens rökpaus efter mötet? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Parisa Höglund Producent: Mattias Dellert

Hur ska Europa svara på Trumps krav gällande Grönland. Räcker det med europeisk enighet, ska EU höja rösten eller är en ny Nato-satsningen lösningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden spelas in på plats i Sälen under Folk och Försvars årliga rikskonferens. Efter den amerikanska attacken mot Venezuela har Donald Trump höjt tonläget mot Grönland. Skulle de amerikanska hoten realiseras kan det innebära enorma problem för försvarsalliansen Nato och då även hota Europas säkerhet. Har Europas ledare varit för naiva gällande USA:s planer för Grönland och vad kan de europeiska länderna nu göra för att lugna ner USA? EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius har pratat om mer militär enighet inom unionen, är det en lösning? Samtidigt har flera europeiska länder nyligen föreslagit att Nato ska lansera en ny satsning som innebär större militär närvaro på Grönland. Det senare skulle vara ett sätt att möta ryska och kinesiska aktiviteter i Arktis, något som Donald Trump säger sig vara oroad över. Och, hur stadigt står Natosamarbetet när relationen mellan USA och Europa gungar? Medverkande: Jonas Haggren, vice amiral och Sveriges militära representant i EU och Nato. Göran von Sydow, direktör för Sieps. Anna Wieslander, Nordeuropachef på Atlantic Council. Programledare: Parisa Höglund Producent: Mattias Dellert Tekniker: Mattz Larsson